Teatermamman

Det visade sig att min andra förkylning inte var en förkylning utan en halsfluss, vilket jag började misstänka i natt då jag vaknade av att det gjorde ont att svälja. Det var bara att pallra sig i väg till doktorn samt apoteket för att införskaffa lämplig antibiotika mot bakterierna som tydligen har party i min hals. Enligt barnläkaren som vi konsulterade för att se om även sonen ådragit sig något av detta kan så små barn inte få halsfluss. Hur hänger DET ihop?
Mina teorier:

1. Även om bakterier är ute i världen för att utsätta oss vuxna för så mycket elände som möjligt så är de snälla. Så fort de upptäcker att de sitter på ett barn så självdör de DIREKT, för inte ens bakterier kan vara så elaka alternativt, de drar vidare till nsäta vuxen och tänker "hehehe, vänta bara tills du blir vuxen, då ska vi allt se till att du får ett helvete"
2. Barns immunförsvar står på helspänn hela tiden och dödar ALLT som står i dess väg: Virus, bakterier, parasiter, mögel - ALLT
3. Barn sover bort det. För de sover så mycket. Och då kommer John Blund och hämtar bakterierna.
4. Det roliag med att vara bakterie borde ju vara att man är många, men eftersom små barn har så små halsar så får det inte plats så många bakterier där. Det blir bara en typ 4-5 stycken. Som en ensam övergiven pub på amerikanska landsbygden. Hur kul är det? Klart man drar...

Har ni tänkt på det uttrycket förresten, att man "sover bort nåt". Känns som ett bra uttryck. Jag har en massa som jag vill "sova bort" just nu. Halsfluss t.ex.